Yesterdays gone, we gotta keep moving on, i'm so thankful for the moments, so glad I got to know you.
The times that we had, I keep like a photograph, I hold you in my heart forever, I'll always remember you.

4 år senare, fortfarande gör det lika ont att tänka på dig. Jag är tom på ord, tom på allt. Jag trodde aldrig att det skulle ta sådan här lång tid att läka ett sår, men varje år, varenda 11 April tänker jag extra mycket på dig. Det går inte en dag utan att du är i mina tankar, underbara, fina, älskade, bästa Babycham. ♥ Jag skulle göra vad som helst för att få ha dig hemma, veta att du har det bra, att vara i din närhet. Världens bästa ponny!

Varför var jag inte gladare under den korta tid jag fick ha dig? Varför spenderade jag inte mer tid hos dig? Varför tog jag inte vara på våran tid?! Jag ångrar mig så jävla mycket att jag inte var hos dig mer, att jag inte red dig mer. Men nu finns det ingen chans i världen att jag kan ändra på det. Jag kommer alltid att komma ihåg dig, fina hästen. Alltid. Alltid minnas våra galenskaper, alltid minnas alla ridläger, alltid minnas alla hoppträningar, alltid minnas ALLT med dig. Du lärde mig grunderna till allt. Du var min bästavän på den tiden. ♥

Varför måste allt ta slut så fort? Varför kan man inte bara spola tiden tillbaka och återuppleva alla minnen. Den här tiden kommer aldrig mer tillbaka, 2006-2008 var de bästa åren i mitt liv. Jag var så glad att jag fick ha dig, jag var så lycklig att få ha dig som min egen. Men det tog slut alltför fort, 15 år gammal blev du. Det är alldeles för kort.

Jag kommer ihåg, kristallklart, sista ridturen. Jag red ut ensam till havet. Det var första gången på länge som det var så att man kunde rida på stranden. Det var 4 dagar innan olyckan. Aldrig visste jag att fyra dagar senare skulle jag aldrig mer få se dig. Jag skulle få stå i stallet, skura bort ditt blod utan att jag visste. Jag visste ingenting. Jag fick en chock när jag fick reda på det. Än rinner tårarna. Kära Ellen, varför blev det såhär? Det var inte dags än. Det var det inte. Världen är så orättvis!

Jag älskar dig min fina vän. Nu och föralltid. Jag hoppas vi en dag ses bland molnen. Jag kommer aldrig glömma dig, du finns alltid med mig & Trevina. Du är bäst.